"Sorgligt slutar denna sången
myran stretade och drog
men kolossen höll en fången tills han
svalt ihjäl och dog"I've decided that I should write down every dream I can remember, even though those arent very many. Det är ganska störande att aldrig komma ihåg sina drömmar, tbh, så lets give it a shot. This might not be the most sober idea that ever popped outta my head but whatevear.
Ok, den senaste drömmen jag kommer ihåg är från natten mellan lördag och söndag last week (möjligtvis fredag-lördag, dont really remember)
Det hela började med en insikt. Min farfar kom underfund med att mänskligheten kommer att gå under. För att mänskligheten skall överleva sätter han igång och filar på ett sätt att komma runt detta, eftersom han är den enda som vet att människorna skall gå under så så är det ju uppenbart att han är den som måste fixa det hela. Dont you think?
I vilket fall så skall min familj och våra kusiner åka till där farfar och farmor bor, I detta fallet på ett berg i typ spanien eller nått sånt. Vi tar det uppenbara valet av att åka med stridsplan dit, och eftersom alla ändå snart skall dö så kör vi mycket farligt, loopar och barrel-rolls och sånt.
Alla människor skall samlas där farfar bor, medans tiden går innan allt startat så bestämmer jag mig för att ringa alla jag tycker om och berätta hur mycket jag egentligen tycker om dem.
Tillslut har alla människor samlats och vi skall gå igenom teleport-portalen som farfar byggt för att komma till en ny planet som vi skall bo på. Portalen är i princip en båge där ett slags blått fält går ner till marken. Om man sätter in huvudet i fältet blir man teleporterad till den nya världen. At first the device doesnt work, but with some fiddling with the mechanics the thing starts to function. Ett antal personer börjar att sätta in sina huvuden, jag är lite efter och eftersom allt suger så lägger teleporten av precis innan jag är inne. Detta visar sig vara ganska bra då alla som blivit teleporterade kommer fram på en planet som till större delen består utav ett hav av lava. De dör kort sagt. Två av dem överlever dock, de landar på en stenbit mitt ute i lavahavet. De hade visserligen dött om de stannat där ett längre tag, men ett monster som äter upp dem gör processen kortare. Detta chockerar alla hårt och vi bestämmer oss för att skita i hela grejen.
Av någon anledning åker vi sedan till min mormor och morfar, deras hus är annorlunda den här gången dock. Iaf så är vi alla samlade i ett rum, jag tror vi skall käka eller något när plötsligt marken blir till någon slemmig substans som fräter bort allt som står på det, inklusive alla folk D:
Det konstiga med detta är att det inte gör ont, visst det känns obehagligt men det gör inte ont. Jag försöker att hoppa upp på stolar och liknande för att åtminstonde förlänga processen. Tillslut så försvinner den slemmiga frätande substansen men jag har fått fötterna bort-frätta upp till fotknölarna. Först då kommer vi på att vi kan gå ut ur rummet. Efter detta går vi alla till köket och jag tänker gå ut för att ta lite frisk luft. Det visar sig att detta inte är någon bra idé då det är flertalet stooora(ungefär lika stora som en stooor hund) katter utanför som känner att de vill döda oss. Jag stänger
Dörren och säger till de andra vad som är där ute, en dum jävel bestämmer sig för att han/hon vill se det med egna ögon och öppnar dörren och därmed hoppar flertalet katter in och attackerar oss. Vi slåss ett tag och märker efterytterligare en stund att de endast dör om man håller nere dem och slår på huvudet tills det splittras mot golvet. Sagt och gjort vi utför denna process på alla katter utom en som utav ett slag från någon av oss plötsligt börjar prata "människo-språk" och berättar för oss att alla dem och de andra mutanter och utomjordlingarna som attackerar och försöker ta över planeten är otroligt rädda för höjder. Så vi springer till en sgigantisk ek och klättrar upp (jag kommer sist och måste använda två svärd för att komma upp, om jag inte minns fel så är de de magiska svärden som är en karta från webcomicen LFG). När vi alla kommit upp i trädet tar vi en bil till fjällen. Efter en del åkandes så kommer vi fram till en "stad" med ett antal hus. Vi stannar där för att se om det är någon där. Första huset är en bar som det endast verkar vara human-sized puppets i. Så vi går till baren bredvid som är full av vanliga människor som har undommit alla aliens och mutanter. De sitter alla och kollar på TV så de märker inte när vi kommer in. Det som är på TV är något reportage om någon stor muterad gris som har dubbelt så många nipples än vanligt. Pappa säger något och en av de som sitter vid baren vänder sig om och börjar prata like he knew us all before.
Sen vaknade jag. Skulle vara intressant att se vad denna drömmen betydde, om den hade någon mening eller koppling till det undermedvetna. Anyways, im off. C ya all laters bye byeee~
